Tänk så märkligt det är. När min mamma fyllde 50 så tyckte jag att hon var sååå gammal :) Nu när jag
själv har fyllt 50 så känner jag mig inte alls så gammal, visst är det märkligt. Någon åldersnoja har jag
inte denna gången heller, jag är däremot stolt över var jag är i livet, och framför allt är alternativet sämre.
De sista dagarna har gått så fort att jag inte riktigt hängt med. Krigaren och jag var i skolan i onsdags
och när vi kom hem låg denna i brevlådan.
Visst är det konstigt, det tog mig bara tre dagar att få hem denna och den ska jag donera till skolan
så de kanske kan ringa in så alla hör.
Jag vandrade omkring när de hade sin första lektion och precis invid skolan ligger detta hus.
Det är något visst med gamla hus, och detta är så likt det hus som författaren skriver om i boken jag
läser just nu, Sången från havet.
Skärtorsdagen ägnades åt att göra smörgåstårtor och städa. Och jag avslutade den med en Eldceremoni
innan Blåkulla.
Givetvis hann vi med en och annan sväng ute i det härliga vädret också.
På långfredagen grattades jag av la familia på morgonen och fick veta att jag skulle vara klar för avfärd
tjugo i åtta, då vankades det frukost på Hotell Havanna här i stan. Hela flocken var samlad och vi hade
en riktigt lång och härlig frukost.
Sedan bar det hem och fixa till garneringen på smörågåstårtorna, det hade jag inte hunnit på morgonen.
Från lunch och över midnatt var här underbara människor och grattade. Tack alla ni som kom och
gjorde min dag alldeles extra <3 <3 <3
Nu har jag blommor i massor, jag frossar i dem.
Även en egen citronodling ;)
Solnedgången på långfredagen var verkligen effektfull. Dimman som legat som ett blött omslag hela
dagen skingrades och solen kom fram. Allt var som gjort av guld. Denna vyn har jag från farstukvisten
så det var bara att steppa ut med kameran en snabb sväng.
Gårdagen var betydligt lugnare, jag hade en nacke som bråkade så jag började dagen hos syster yster.
Men innan jag åkte och plågades gick jag och Zacco och njöt av morgonpromenaden.
Det är med sorg i hjärtat jag konstaterar att golfbanan öppnades här till påsk, så nu får vi allt rätta
in oss i ledet, fast på morgonen är de ännu inte ute.
Färgen när solen bryter fram är så underbar.
Allt är som det vore förgyllt, magiskt.
Krigaren var lite lagom seg dagen efter, men det syns då inte här :)
Så även den här pälsbollen.
Denna doftar så härligt.
Ja så är det den här paraplyaralian. Kotten har nu dragit ut sig och ser ut så här. Kan undra vad
det blir när det är färdigt, ser verkligen märkligt ut.
Denne herrn slappar på sitt favvoställe.
Våren är verkligen här på riktigt! Efter besöket hos sys så punkterades jag, sov massor under
gårdagen och jag är inte svårvaggad idag heller. Jag landade nog när hon gav mig behandlingen
och ja, tröttheten är väl bara att acceptera, har nog varit lite mycket ett tag.
Inga vårblommor, men väl blommor som lyser upp här hemma.
Idag stack jag ned till havet. Det var bara tvunget att komma dit och ladda om, detta underbara stora
blå.
Nu väntar påsklov här, ett rätt lugnt sådant så krigaren laddar sina batterier också. Vi ska träffa goa
gänget i veckan som vi lärt känna via Zacco, det ser vi båda verkligen fram emot.
Då regnet drog in över oss på eftermiddagen så trodde jag inte att solen skulle visa sig mer idag, men
jo då. Den fick en chans och direkt när den kom så var världen märkligt gul, grön, brun för att sedan ....
... bli alldeles rosa/blå. Visst är det märkligt.
Imorgon är en ny orörd dag som förhoppningsvis kommer att innehålla en hel del utomhuspyssel.
Hoppas ni har haft en härlig Påsk, och att ni fortsätter ha det också <3
Till sist: Allow yourself to be where you are!
Kramen
Pia
Ett stort grattis på din stora dag, visst är det så man är inte äldre än man känner sig, så många fina blommor du fick. Ha en fin kväll Kram Pernilla
skriven