En vecka som gått i en väldig fart, även om jag varit hemma med en krasslig krigare. Det var en
seg influensa han drog på sig denna gången. Huvudvärken har varit en ständig följeslagare och
det tar på krafterna.
Mina ord hit har saknats. Orden har fått stanna och omvandlas i huvudet istället. De andra orden har
använts i diskussionerna med skolan. Att få en trög organisation att inse att de är på väg åt helt fel
håll. Barnen fungerar bäst i struktur, inte med lösa boliner. Att få en rektor att inse behovet hos krigaren
just nu, allvaret i var han befinner sig. Allvaret som är såpass att jag fått hejda S.I. att dra in soc då
de har de reglerna när ett barn inte vill gå i skolan, och uttalat att de inte orkar med.
Då undrar jag, varför har de inte funnits där för så många andra barn som far illa? Eller tar ingen
dem på allvar.
Dessa små som är precis i början av sina liv. Att redan kommit dit hän att känna att det är lönlöst, de
lyssnar ändå inte, då har vi verkligen gått vilse. Jag kan inte sitta tyst och låta det fortsätta, visst har
jag en krigare i skolan, men även om jag inte hade haft någon så har jag andra runt mig med ännu
mindre barn som ska börja skolan om några år, någon måste våga säga ifrån att såhär kan det
inte fortsätta, var ska det isf sluta...
I veckan har jag också haft ett möte med chefen för hjälpmedel i Halland. Ett mycket givande möte med
en kvinna som tog till sig mina åsikter. Vi satt på Ståhlboms i Falkenberg över en fika och det är så
härligt när man möter någon som är villig att lyssna och framför allt, vill göra något för att få till en
förändring, och där är mycket att göra.
Arbetsstolen, ja den gamla då, har kommit till skolan igen, Hurraa..... inte. De hade satt dit ampisstödet
så det inte gick att få bort utan att skruva av alltihop.... hur svårt kan det vara. Så nu är den iväg igen,
kanske kanske lyckas de denna gången :)
Men när orden inte finns där så samlar jag på vackerhet. Jag går flera svängar med Zacco och
bara tar in allt naturen bjuder på nu.
Himlen har bjudit på fyrverkeri varje dag, precis som den alltid gör. Halon, ja den stämde också för
regn har vi fått en sväng med.
Det stora blå har fått flera besök av mig i veckan. Min laddningsportal.
Bara genom att se ränderna i sanden förnimmer jag hur de känns att gå barfota över dem.
En av gångerna gick jag ned till havet från ett helt annat håll än jag brukar, och där satt han.....
.. lite trött såg han ut där han spanade ut över havet, eller kanske njöt han. Sällskap hade han uppe
på knoppen iaf.
Jag satte mig en bit ifrån honom och lyssnade på tallens knäppande.
Dagar av sol där vissa tar sig en tupplur i det nyklippta gräset. Så gott det doftar, den där första gången
man klipper gräset för året, det är något speciellt med det.
Björkarna har snart små musöron. Stopp! Inte så fort, jag vill hinna ta in allt som händer.
Vitsipporna, de som gör att man inte riktigt vet var man ska sätta fötterna när man ska förbi.
En bukett handvarma blommor av krigaren. De lyser upp.
Fjärilen som beundrar chinodoxan.
Vi samlar, jag och krigaren, på allt fint vi ser.
Jag har blivit uppvaktad i veckan också ;) Finbesök och kaffesnatter. Tack för du kom förbi <3
Nu väntar en helg där vi får se till att mota ut influensan ur huset.
Hoppas ni får en härlig helg!!!
Till sist: Every word has consequences. Every silence too.
Kramen
Pia
Usch sjukdom igen 😢 Krya krya!! Njuter av dina fina bilder, känns som om våren är på g... Hoppas allt snor å skit försvinner då med!! Kramar
skriven