Ja, nu har jag fått in datorn. Ni vet den där om inte Muhammed kan komma till berget får berget
komma... osv. Och eftersom de inte släpper ut mig härifrån så fick min kära dator komma in till
mig ett tag.
Tack alla för era rara kommentarer, meddelanden och sms med krya på dig hälsningar.
Det går ungefär som mormors lilla kråka, fast lite lite bättre. Proverna har så sakta börjat
vända, men inte tillräckligt snabbt till vad de vill här så nu byts min medicin ut och ja jag får
stanna här så de ser att det är på rätt väg.
Jag ska villigt erkänna att jag är inte så jäkla kaxig faktiskt. Kör lite 90-års stuk över det mesta
just nu. Men jag hoppas att det blir en dundermecin de kommer med här i eftermiddag så det
händer något. Det är tydligen inte så bra när crp ligger på 270 säger de....
Med datorn kommer ju också alla bilder, ja inte alla mina bilder för jag lägger över dem på en
backup efterhand. Men det fanns kvar en del sommarminnen så jag bjuder på dem idag :)
Man längtar efter godingarna hemma när man ligger här. Linus, Nikke och gubben tittade hit en sväng
igår, men Linus tycker det är jobbigt att se mamma i denna miljön. Han har lite för många hangups
från sjukhus. Idag tittar Mikael, och kanske Ida förbi med en sallad till mig, maten här är inte en
kulinarisk upplevelse precis..... Och för att bli bättre så krävs ju mat och sömn, och det ena går ju
att fixa, men just sömn är ingen enkel ekvation på en sådan här avdelning. Många gamla som mår
jättedåligt, man lider med dem men det hjälper ju inte min sömn precis...
Nej nu får det vara nog för idag. Var rädda om varandra!!
Till sist: Det som inte har ihjäl dig, det härdar dig ;)
Kramar
Jag fick stanna hemma idag, hostan är inte bättre på något sätt alls :( men du, jag håller varenda tumme, tå och övriga fingrar för att du får komma hem snart! Så länge skickar jag tusen host-fria styrkekramar! <3
skriven