Ljuset är på väg tillbaka! Solen är uppe lite mer än en timme längre nu än vid vintersolståndet.
Det gör en så lycklig att läsa, sakta men säkert går vi åt rätt håll igen.
Jag längtar till våren, ja så är det faktiskt. Jag är inget fan av kyla och mörker, vare sig det är snö eller ej.
Jag och krigaren har varit nere vid havet flera gånger i januari. Vissa dagar har det känts som om det är vår
i luften, till att nästa dag vara råare än någonsin. Sant januariväder på västkusten.
Just nu så har jag en hel del att göra här hemma. Det är bokslutstider och har man 4 bolag man sköteer
så blir det en del att pyssla med vid denna tiden, men det är härligt!
Bilderna på havet är dagen efter stormen drog in här.
Något som drar ner dagarna är att krigaren har fått jäkligt ont i sitt s.k. långa ben. Han har stora transplanterade
områden på låret där, och det har växt fast i skelettet. Så nu börjar en ny resa med operationer för att
lossa det och även få till extra hud att lappa ihop det med.
Det skapar mycket oro hos honom men vi tar en dag i taget. Först ska det göras en MR och det var
inte lätt för dem att knö in en tid där. Vi får se till veckan hur de har lyckats.
Men innan allt det där ska vi nog hinna fira hans första tvåsiffriga födelsedag!!
Jag har också suttit mycket med Marit på RTP för att sy ihop ansökan för vårt coach-projekt för amputerade.
Det är superspännande att vara med på denna resan.
Det blir såklart många och härliga promenader med pälsbollen, eller ja ibland alla tre pälsbollarna. Kajsa har
plötsligt fått för sig att följa med på våra promenader. Det är både bra och dåligt, då hon inte har full koll
på att hänga med oss, och inte hittar hem lite längre ifrån ännu.
Denna morgonen var alldeles extra magisk.
Något som är lite för tidigt är Tibasten.
Den blommar redan, visserligen brukar den vara tidig, men såhär tidig.
Dimman har legat över oss flera dagar. I helgen gick jag och krigaren promenaden runt Subbe fyr och
det var rått och grått, men härligt ändå.
Krigaren såg svampen på trädet och tycket det såg ut som en vallmo eller en ros.
Vi var imponerade över dessa två som kom från bastun och gick ut för att bada, och det gjorde de också,
snabbt iofs, men de badade.
Krigaren klättrade som vanligt på båten en stund innan vi gick upp till läkaren.
Jag tog en sväng till Strömma damm och njöt av allt vatten som forsade och for. Där är så mysigt att
gå och kika.
Var rädda om varandra!!
Till sist: Forget the risk and take the fall. If it´s what you want then its worth it all!
Kramen
Pia
