Ord

Har en krigare här hemma som fastnat för Pokemon Go. Ja, jag vet, för vissa är det som att svära
i kyrkan och oj vad mycket elände det har ställt till med. Då vill jag faktiskt visa hur himla bra det kan
vara också, och framför allt kul.
 
 
Att hänga med denne grabb och gå omkring, prata, fnittra och morra när de där små djuren inte 
vill som han vill, det är livskvalité. Vi har gått nästan 1 mil denna veckan, och det dubbla veckorna
innan. Under den tiden hinner man gå igenom rätt mycket.
 
 
Oftast rör vi oss vid havet, märkligt eller hur. Där kan vi ströva omkring hur länge som helst och frossa
i havets utseende.
 
 
 
 
 
Vi har pratat mycket om ord. Hur vi använder ord och hur de känns. Hur ett ord kan kännas lent och
värma länge. Varför används de så sällan. Ord som gör att man lyfter och lite nästan svävar när man
får höra dem. 
 
 
 
Ord som gör att man känner att man kan klara allt, ingenting är omöjligt.
 
 
Ord som lyser upp när allt känns mörkt och tungt. 
 
 
Vilka ord som vi tänkte på var väldigt olika märkte jag. Ord som fin och givmild, vilka är mjuka för mig
är inte samma ord som krigaren tycker är mjuka. Det är schysst och snäll han ser som mjuka. Det gör 
såklart jag också, men man märker klara skillnader hela vägen.
 
 
Ord att hitta växtkraft ur, när det nästan verkar omöjligt. Ord som visar att någon tror på en och det man
gör. Att få höra dessa gör att vem som helst kan växa var som helst.
 
 
Att kunna sätta ord på känslor är en svår bit. Ja då menar jag inte glad, ledsen utan mer invecklade
känslor. Som all denna väntan på vilken lärare krigaren skulle få. Jag har mailat rektor med chefer och
ja, där fanns inte så mycket att undra över där, det var i klartext om man säger så. När hon så ringer i 
tisdags och talar om att de får en lärare som vi bara kunnat drömma om, ja då är det miljonvinst!!
 
 
Eller som krigaren förklarade känslan, att vänta på att få veta vilken lärare har varit som att gå i en 
bubbla. Magen har bubblat och det har inte varit roligt. Så talar du om mamma vem vi får och då 
stack du sönder bubblan och allt blev bara roligt igen. Nu längtar jag efter att börja skolan! De orden,
de var vackra för mig just då.
 
 
Sedan finns de där orden som gör ont, som taggar i en. Vissa bränner sig fast och är svåra att bli av 
med, de etsar sig fast på nåt sätt.
 
 
Det är de orden som gör att allt gungar, eller som havet, det blir upproriskt i en. Det sliter och drar och
får man inte suddat ut det snabbt så sätter de spår, de kan sätta spår om de är skrivna hårt också även
om man försöker sudda.
 
 
 
 
Så finns en grupp till, de där som förpliktigar eller ibland bara bli fel. Där var vi rätt lika jag och krigaren.
Ord som duktig, redig, är ord som vi inte gillar. Vad är det att vara duktig? Om man är duktig är man bättre
som människa då? Nej om du frågar oss. Vi är alla bra på något, det var vi överens om.
 
 
Att vänta på att höra de där speciella orden man tycker om, eller som dessa att vänta på den perfekta
vågen, kan visa sig bli en lång väntan. Det är bättre att inte vänta utan ta tillvara på de andra som 
kommer och förstora dem.
 
 
Som ni förstår är diskussionerna rätt djupa ibland, men lika ofta så grunda att vi bara tramsar och 
fnittrar. Så ni som har barn som vill spela, häng med dem, skicka inte ut dem sjävla, häng på. 
När ni väl är ute så kan ni lyssna på dem, prata med dem. I vårt fall så spelar krigaren på min 
telefon eftersom han inte har någon egen. Så är det garanterat för många barn, då kan ni inte 
vara upptagna själva i telefonen utan är närvarande med dem. Bonus är att man rör på sig också.
 
 
Att man kan njuta av allt runtomkring.
 
 
 
 
 
Hemma kan man gosa med denne lille goding :D
 
 
Eller med någon av dessa som har blivit dödspolare.
 
 
Man kan också njuta av en alldeles underbar liten rosa tass, nästan otrampad <3
 
 
Önskar er en helt fantastisk helg och använd dina ord mjukt.
 
Till sist: You have within you, right now, everything you need to deal with whatever the world can
throw at you!!
 
Kramen
Pia

Kommentarer :

#1: Floweroffame

Jag gillar att leta Pokémon. Mina vuxna barn älskar det. Helt plötsligt har vi ett intresse tillsammans. Roligt. Jag ser det bara som positivt. Ha en fin kväll Kram Pernilla

skriven
#2: Pernilla

Hej! Länge sen va det. Skönt att få vara lite Off över sommaren va?
Nja, Pokémon är inget för mej. Men tonåringens pojkvän är insnöad. Hmpf, säger inget mer.
Härliga bilder du bjuder på. Ortoliga är vissa och andra har jag ju sett på Insta. Hur är det med de andra pojkarna? Fryser de här i sina medeltidskläder eller har de överlevt?
/P

skriven
#3: Linda/Candygirl

Men vad skönt att skolan lockar nu.. hoppas det blir jättebra.

Vi har inte testat Pokemon Go. Jag tycker inte jag har tid och ungens telefon var inte kompatibel med appen.

skriven
#4: Bosse Lidén

Eftersom jag gillar ord och gillar att smidigt förflytta mig mellan trams och djup och trivs med liknande samtal som jag också haft med våra döttrar genom åren och älskar vackra kustkort gillar jag givetvis att besöka din fina blogg.
Fredagskram Bosse

skriven
#5: Hannis

Nu känner jag mig som 80 år men jag har inte fattat vad Pokemon är. Men jag har fattat att alla människor som helt plötsligt är ute på kvällarna spelar något =))
Spel är bra om det leder till umgänge och samtal.
Då har det ett bra syfte!

Kramen Hannis ( som piper av bilden på Zacco och kattungen)

skriven
#6: Melodys matte

Det är verkligen en gåva att få ta del av din blogg! Jag läser fortfarande dina inlägg, även om det inte så ofta blir någon kommentar. När jag inte bloggar själv längre blir det att jag läser i mobilen och då blir det krångligare att skriva!
Fantastiska foton och fina text som vanligt! Jag blir alltid berörd! Stort Grattis till att ni fick den lärare ni vill ha, det betyder så enormt mycket! Lycka till nu med skolterminen och jag önskar av hela mitt hjärta att det blir ett bra läsår för Krigaren och därmed också för dig!
Pokémonjakten är väl det bästa som hänt på länge, även om det har sina faror i trafiken! Helt plötsligt ser man ungdomar ute och röra på sig! De har lämnat hemmets vrå och datorn!
Mitt barnbarn som har diabetes kom och hälsade på oss i Västervik! Han som inte gillar gå stan eller på promenader, var ute och gick med mig i timmar! Första dagen blev det 14 km sammanlagt! Hans blodsockernivåer var perfekta och vi kunde till och med sitta på piren och äta kulglass!
Och vi pratade och kom varandra närmare än vad vi varit på länge!
Stor kram från Melodys matte

skriven
#7: Bosse%252520Lid%2525E9n

Hoppas det funkar bättre i skolan och att inte allt är nattsvart.
Kram Bosse

skriven

Kommentera inlägget här :