Att känna hur ni peppar och stöttar mig i denna ja vad ska man säga, röra, ja jag har andra
ord också för det men det passar inte riktigt i skrift, det är ovärderligt ska ni veta. Det gör att
man kan rycka sig i kragen och ta tag i allt igen.
Helgen har varit lugn och skön, hoppas er har varit bra också!
September bjuder på underbara dagar, visst här har regnat lite, men helgen har varit härlig.
Ja det är mycket vackert ute nu. Jag försöker ladda batterierna så gott jag kan, men jag kan väl
bara lugnt konstatera att veckan som gick tog på krafterna, jag är ingen superkvinna som vissa
av er säger, jag är tämligen dödlig, och trött.
I lördags bestämde vi oss för att byta däck på den berömda rullstolen. Att han får ut en svart,
ja det kan vi nog bara stilla drömma om, så vi får göra så gott vi kan med det vi har. De blå/
svarta däcken hade ju kommit hem och så även rullstolen alltså satte vi igång.
Jag hade ju inte tittat direkt på rullstolen, varken när de hade satt på ekerskydden eller när
vi hämtade den. Men nu kom de mitt i synen på mig....
Ja vad säger man.... buntband.... det finns clips som de använder, men det tyckte tydligen inte
spetkompetensen som var med från Halmstad att man skulle använda. Att sedan sätta dem
så de finurligt gjorda nedsänkningarna passade över skruvhål och ventil, tja det är tydligen
inte heller så noga. Jag blir så trött, så innerligt dödligt trött. Men däcken kom på och ja, eker-
skydden de får sitta tills de nya jag har beställt från USA kommer, troligtvis denna veckan. Men
då kostar vi nog på oss att använda clips....
Lite såhär vriden känner jag mig just nu. Jag satte mig iaf i helgen på inrådan av min vän politikern
och skrev ett brev till Patientnämnden om hur det går till när man är beroende av habiliteringen. Jag
bifogade även foto av krigarens svarta rullstol och även av denna nya, såklart även bilden ovan på
den rafflande ditsättningen av ekerskydden. Det kändes skönt att blåsa ut och få iväg det, hoppas
bara att de tar till sig det och att det händer någonting, för alla barns skull.
Nikke har varit hemma i helgen och vi har fått undan lite ärenden som han behövde ha fixat. Alltid
lika mysigt att ha dem här hemma de små liven <3
Krigaren har tränat som en liten blå på att göra volter, och nu sitter det där. När det gör för
ont att hoppa med bonusfoten så kör han utan, det går lika bra det.
Himlen har visat upp hur många skepnader som helst, alla helt magiska.
Goaste grannen har låtit krigaren vara nere och hälsa på och gosa med deras nytillskott.
Han bara älskar att vara med djuren, både kycklingar, får, getter och hundar, allt har de
att gosa med. De är så goa med krigaren, grannarna alltså, de tar sig alltid tid för en
pratstund med honom.
Så igår, plötsligt knackade den på, hösten. 4 grader på morgonen och allt var gnistrande vackert
när vi gick vår morgonpromenad. Igår ringde även koordinatorn från Göteborg och talade om att
vi har fått tid nästa vecka för ultraljudet på stumpen!! Hurra, det finns hopp för mänskligheten.
Hoppas bara kvarnarna maler på lika snabbt efteråt så krigaren snart blir opererad, det hade känts
så gött att vara på andra sidan om det.
Spindeln hade jobbat hela natten på sitt konstverk.
Ja ikväll så ska jag roa mig kungligt. Jag ska gå på föräldramöte.... träffa den nya gympaläraren,
spännande värre. Ska ockås passa på att fråga hur mycket hänsyn man ska ta till att vi alla är
olika och annorlunda. En grabb på skolan är lite mer annorlunda säger krigaren än andra, han
har lite svårt för att hantera saker och ting. Förra veckan slog han krigaren flera gånger en rast.
Han får säga förlåt såklart men krigaren måste förstå att han är annorlunda, att han inte tänker
som alla andra. Vi är alla annorlunda, men slåss får man inte för det,säger krigaren här hemma.
Då morrar tigermamman inombords och undrar, hur mycket ska man acceptera när någon är
annorlunda....
Rådet som flimrar förbi är att låt ingen sätta sig på dig, det har jag mantrat i honom, men när skolan
talar om att det är okej för honom att slåss, han är ju annorlunda, ja då saknar jag iaf ord...
Då får tigermamman ta med Zacco på en promenad och insupa allt det vackra ute och tänka,
ett steg i taget....
Denna ros är till er alla fina som tittar in här och läser, kommenterar och peppar, ni är Guld värda <3
Ha en härlig dag, det ska jag ha!
Till sist: What doesn´t kills me, make me stronger!!!
Kramen
<3<3 Heja tigermamman. Och lycka till ikväll. Glöm inte fråga om hur de jobbar med värdegrunden och barnkonventionen ;).
Puss o kram från stora sys.